ავსტრონეზიული ნინეფი

ვიკიპედიაშე
ავსტრონეზიული ნინეფი
მორაგადეეფიშ მუდანობა 386 მილიონი
ლინგვისტური კლასიფიკაცია მოსოფელიშ ართ-ართი უდიდაში ნინეფიშ ფანია; შილებე ავსტრონეზიულ-ანდამანური[1]
ნინაშ კოდეფი ISO 639-2 დო ISO 639-5
რუკა
ავსტრონეზიული ნინეფიშ გოფაჩუაშ არეალი
ავსტრონეზიული ნინეფიშ გოფაჩუაშ არეალი

ავსტრონეზიული ნინეფიშ გოფაჩუაშ არეალი

ავსტრონეზიული ნინეფინინეფიშ ფანია, ნამუთ იკათუანს ობჟათე აზიას, რჩქალ ოკიანეს ეკოჩხვარილ კოკეფს დო თაშნეშე მორჩილ მუდანობათ კონტინენტურ აზიას ჸოფურ ნინეფს. თე ბუნაშ ნინეფშა რაგადანს დოხოლაფირო 386 მილიონი ადამიერი. ინდოევროპულ, ნიგერო-კონგოლეზიურ, აფრაზიულ დო ურალურ ნინეფიშ ბუნეფწკჷმა ართო თინა რე ჯგირო დაკვირდებული ანტიკური ნინეფიშ ფანია. გერმანელი ოტო დემპვოლფი რდჷ მაართა გურაფილი, ნამუქჷთ ავსტრონეზიული ელაზჷმაფაშ მეთოდით გჷმირკვიუნ. მაჟრა გერმანალ მენცარ ვილჰელმ შმიდტიქ ლათინური auster (ობჟათეშ ბორია) დო ბერძენული nêsos (კოკი) ზიტყვეფშე აკოქიმინჷ ახალი გერმანული შიტყვა austronesisch[2] სოიშე მოურს თიშ მარგალური ჯოხოდვალა - ავსტრონეზიული.

ლიტერატურა[რედაქტირაფა | წყუშ რედაქტირაფა]

  • Bengtson, John D., The “Greater Austric” Hypothesis, Association for the Study of Language in Prehistory.
  • Blust, R. A. (1983). Lexical reconstruction and semantic reconstruction: the case of the Austronesian "house" words. Hawaii: R. Blust.
  • Cohen, E. M. K. (1999). Fundaments of Austronesian roots and etymology. Canberra: Pacific Linguistics. ISBN 0-85883-436-7
  • Marion, P., Liste Swadesh élargie de onze langues austronésiennes, éd. Carré de sucre, 2009
  • Pawley, A., & Ross, M. (1994). Austronesian terminologies: continuity and change. Canberra, Australia: Dept. of Linguistics, Research School of Pacific and Asian Studies, The Australian National University. ISBN 0-85883-424-3
  • Sagart, Laurent, Roger Blench, and Alicia Sanchez-Nazas (Eds.) (2004). The peopling of East Asia: Putting Together Archaeology, Linguistics and Genetics. London: RoutledgeCurzon. ISBN 0-415-32242-1.

რესურსეფი ინტერნეტის[რედაქტირაფა | წყუშ რედაქტირაფა]

სქოლიო[რედაქტირაფა | წყუშ რედაქტირაფა]

  1. Blevins, Juliette (2007), "A Long Lost Sister of Proto-Austronesian? Proto-Ongan, Mother of Jarawa and Onge of the Andaman Islands", Oceanic Linguistics 46 (1): 154–198, doi:10.1353/ol.2007.0015, http://email.eva.mpg.de/~blevins/pdf/webpub2007a.pdf 
  2. (1989) Official Oxford English Dictionary (OED2). Oxford University Press, 22000 ხს..